Hur har honungsbina kunnat överleva i 10 miljoner år?

Under årmiljonerna har växt- och djurarter uppkommit och arter försvunnit. Bland de de många arter som överlevt och kämpar för sin existens är honungsbina. Och när det gäller just honungsbina så kan man säga att de, tillsammans med andra pollinerare egentligen kämpar för all världens invånares existens. Däribland människans.

Samarbete över artgränserna

Honungsbina är i sin tur beroende av sin omgivning, av andra arter både djur och växter för att överleva som art. Människans sätt att anpassa sin livsstil och sitt jordbruk har naturligtvis stor betydelse. Beroendet är ömsesidigt. Växter, djur och människor är beroende av bin eftersom de tillsammans med andra pollinerare pollinerar växter så att växtens blommor blir frukt. Frukten är mat och överlevnad för djur och människor, samtidigt som fruktens kärnor och frön säkrar växtens överlevnad. Utan bin och andra pollinerare slutar näringskedjan att fungera.

Mångfald som överlevnadsstrategi

Begreppet mångfald möter vi i många sammanhang. Vi talar om mångfald både när vi diskuterar vårt ekosystem där alla levande organismer ingår och bidrar till ett fungerande stort kretslopp som en naturlig del av livet. I bi-sammanhang talar vi mycket om mångfalden i växtriket, om vikten av mångfalden bland blommoroch andra växter är viktiga för att täcka behovet för binas överlevnad.

Man talar även om mångfald i samhället där vi är beroende av att människor är olika, tänker olika, har olika talanger och bakgrunder. Olikheter kan innebära utmaningar, likheter skapar kanske trygghet. Medan kombinationen skapar utveckling.

Även mindre grupper, till exempel de inom ett företag, inom ett fotbollslag eller ett operationslag är mångfald viktig. I en grupp där människor arbetar mot ett specifikt mål behövs individer som med sina personligheter och sina talanger bidrar till att gruppen klarar sina uppdrag och kan jobba mot ett specifikt mål. Dels för sin uppdragsgivare och dels för gruppens långsiktiga konkurrensförmåga och överlevnad.

Kanske är det så att vi, oavsett yrke eller bransch, känner att vi befinner oss i händelsernas centrum. Och att det vi jobbar med är det viktigaste man kan göra. Tänk vilken drivkraft det bidrar till i det dagliga arbetet.

Det organiserade bisamhället

För oss på Bi-Snack är bina det givna centrumet. Just på grund av deras roll och bidrag till det ekologiska systemet och till de många andra arternas livsmedelsförsörjning. Att förstå hur ett bisamhälle är uppbyggt och hur de använder sina olika talanger för att de som samhälle och art överlever är intressant att studera. Lika intressant är det att fundera över hur de bidrar till ekosystemet som de delar med allt levande och oss människor.

Så hur har de lyckats överleva 10 miljoner år som art och som en samverkande komponent i allas vår livsmedelsproduktion? Hur bär de sig åt, hur är de organiserade, vilka överlevnadsbetingelser arbetar de under, vilka specialiteter har de och vilka uppgifter löser de varje dag och hur fördelar sig arbetet mellan de olika individerna och grupperna.?

Organisationens tre funktioner

Det finns tre olika grupper av invånare i ett bisamhälle som var för sig har rätt så skilda uppgifter.

Det är 1. drottningen, det är 2. drönarna och det är 3. arbetsbina. I ett samhälle fördelas de ungefär så här: Det finns bara en drottning. Cirka 70 000 arbetsbin och ca 300 drönare.

Drottningen ansvarar för bisamhällets överlevnad. Hon är den enda sexuellt utvecklade honan. Hon lever ett till fem år. Drottningen befruktas på våren, stannar i kupan hela livet. Och lägger upp till 2 000 ägg om dagen från mars till augusti. Det vill säga totalt 120 000 ägg. Om arbetsbina inte lyckas föda upp en ny drottning från någon av drottningslarverna när drottningen dör, dör hela bisamhället.

Drönare är cirka 200-300 till antalet på sommaren. Utan dem skulle drottningen inte kunna producera nya bin. Deras enda uppgift är att para sig med drottningen. De lever en till fyra månader. Drönarna kallas ibland ”bisamhällets förbrukningsartiklar”.

De föds som ägg på våren-sommaren, utvecklas till färdiga bin på 24 dagar och är parningsdugliga ytterligare tio dagar senare. Efter befruktningen dör drönaren. De drönare som inte parat sig dör i ”drönarslakten” i augusti då arbetsbina antingen motar ut dem ur kupan eller slutar mata dem. Inga drönare finns alltså kvar i kupan vintertid.

Arbetsbina är sterila honor och utgör cirka 98 % av kupans bin. Kring midsommar kan det finnas cirka 60-70.000 arbetsbin i ett bisamhälle. De föds som ägg i maj-juni eller senare och är färdiga bin 21 dagar senare.

Arbetsbina är duktiga på att kommunicera och samarbeta. Under sina liv genomgår de många stadier. De börjar som städbin (putsbin). Därefter är de ambin som matar larver, byggbin (vaxbin) som bygger vaxceller, vaktbin med gadd, honungsbin som bearbetar nektar till honung och slutligen fältbin (dragbin) som samlar nektar, pollen, propolis och vatten.

Arbetsbina dör oftast ute på fältet. fyllda med nektar, oförmögna att lyfta eftersom vingarna är utslitna. Att förstå hur ca 70 000 individer organiserar sig och samarbetar är spännande. Och fundera hur varje individ bidrar i gruppen, bisamhället och hur de deltar och gör nytta i det ekologiska systemet är ibland hisnande.

Förstå bisamhället och förstå dig själv

Att jobba som biodlare innebär ofta att fundera både över det lilla och det stora. Det stimulerar, skapar mening och gör en ödmjuk när man mer och mer förstår alla arters överlevnadsbetingelser. Förståelse som man kan ta med sig när man försöker förstå sig själv och sina unika tankesätt och talanger. Hur de kan skapa mening för en själv och hur de kan bidra till, gruppen, företaget, mänskligheten och moder jords fortsatta goda hälsa.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *